Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utbildning för hållbar utveckling i en ojämlik värld: populationer, kunskap(er) och livsstilar

Bakgrund

Mänskligheten står inför enorma utmaningar så som klimatförändringar, miljöförstöring, utarmning av resurser, fattigdom och ojämlikhet.

Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen utgör en global insats för att möta dessa utmaningar. I detta sammanhang har utbildning för hållbar utveckling fått allt större politisk prioritet och beskrivs som ett centralt instrument för att uppnå de globala utvecklingsmålen. Som en följd av detta genomförs just nu det globala handlingsprogrammet för utbildning för hållbar utveckling (GAP) världen över. I den flodvåg av dokument och rapporter som GAP givit upphov till förmedlas också bilden att utbildning för hållbar utveckling förenar mänskligheten i en gemensam strävan mot ett bättre, jämlikare och ”grönare” liv för alla.

Detta budskap reser dock frågor om på vilket sätt mänskligheten förenas, och om hur utbildning för hållbar utveckling iscensätts, i en värld präglad av enorm ojämlikhet. Implementeras utbildning för hållbar utveckling på ett sätt som kan anses rättvist och jämlikt? Eller utbildas rika och fattiga människor på olika sätt, och för olika uppgifter, i den hållbara utvecklingens namn? Hur hanterar egentligen GAP den globala klyfta som skiljer rika och fattiga människors livsstilar åt?

Syfte med projektet

Syftet med forskningsprojektet, som är inspirerat av biopolitisk teoribildning, är att empiriskt undersöka hur utbildning för hållbar utveckling implementeras i relation till olika populationer världen över, samt vilka föreställningar om ”gröna” kunskaper och hållbara livsstilar som dessa utbildningsinsatser skapar.

Forskningsprojektet bygger på empiriska studier av hur utbildning för hållbar utveckling implementeras i ett höginkomstland (Sverige), ett medelinkomstland (Sydafrika) och ett låginkomstland (Rwanda). Globala forum, aktörer och policyer för utbildning för hållbar utveckling kommer också studeras.

Forskningsmetoder

Projektet bygger i huvudsak på kvalitativa forskningsmetoder såsom samtalsintervjuer, deltagande observationer och textanalys. Det finns ytterst lite forskning att tillgå kring de frågor som projektet reser och forskningen kommer således bidra med angelägen kunskap, såväl empiriskt som teoretiskt, om hur utbildning för hållbar implementeras i en värld präglad av stor ojämlikhet.

Kontakt projektet

Forskningsledare:
Beniamin Knutsson (docent) beniamin.knutsson@ped.gu.se

Medverkande i projektet

Sofie Hellberg (lektor) institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Jonas Lindberg (docent) institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet
Doktorand (under rekrytering)

Finansiär

Vetenskapsrådet

Period: 2019-2022

Sidansvarig: Johanna Gunnarsson|Sidan uppdaterades: 2018-11-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?