Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Efter krisen. Migration, utbildning och arbetsliv i tvärvetenskaplig belysning

Vi bygger under åren 2019 och 2020 upp ett nätverk för forskning och aktiviteter kopplade till ensamkommande ungdomars situation och etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Bakgrunden till detta nätverk är historiskt höga antalet asylsökanden under 2015-2016 har lett till stora och snabba förändringar gällande den juridiska och sociala situationen för ensamkommande asylsökande ungdomar i Sverige.

Ansökan tar sin utgångspunkt i att talet om flyktingkrisen” till viss del tystnat, och ämnar undersöka det föränderliga landskapet ”efter krisen”. I februari 2019 står många ensamkommande ungdomar i Sverige inför en situation där de har en tidsbegränsad rätt att stanna i landet, men inte har rätt till kompensation för studier eller till arbete. Detta har inneburit att ensamkommande ungdomar i allt större utsträckning utnyttjas av den svarta arbetsmarknaden och av kriminella nätverk. Gråzonen mellan medborgarskap, arbetstillstånd och rätten till utbildning som många ensamkommande ungdomar erfar idag är i stor utsträckning fortfarande outforskad.

Syfte

Syftet med nätverket är att samla en engagerad grupp aktörer kring frågor som påverkar ensamkommande migranters möjligheter till inkludering i svenskt samhälle och arbetsliv. Nätverket består av både nationellt och internationellt verksamma forskare, såväl som professionella och frivilliga inom området – inklusive representanter från de ensamkommande ungdomarna själva – och syftar till att skapa en unik dialog och mellan forskning, politik och praktik.

Nätverkets fokus

Mer precist ska nätverket fokusera på följande teman:

  • Ensamkommande ungdomars etablering och arbetsvillkor, med fokus på både den svarta och legala arbetsmarknaden.
  • Pedagogiska och sociala institutioners roll i ungdomarnas övergång från utbildning till arbete.
  • Det juridiska sammanhanget, inklusive migrations- och socialpolitik, och dess konsekvenser för ensamkommande ungdomars livsvillkor i Sverige.
  • Ensamkommande ungdomars egna perspektiv på sin situation, med särskild inriktning på utbildning och arbete.

Mer information

Intervju om nätverket med projektledare Martin Harling, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Kontakt

Martin Harling, projektledare
martin.harling@ped.gu.se

Finansiär

FORTE, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Sidansvarig: Johanna Gunnarsson|Sidan uppdaterades: 2019-07-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?