Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tre frågor till Martin Harling...

Nyhet: 2019-06-03

…universitetsadjunkt vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession och projektledare för nätverket ”Efter krisen. Migration, utbildning och arbetsliv i tvärvetenskaplig belysning” som får 600 000 kr från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Målet är att samla svenska och internationella forskare, aktivister och medlemmar från civilsamhället för att kraftsamla kring ensamkommande barns och ungdomars situation i Sverige

Vad är det ni ser som mest bekymmersamt med de ensamkommande barnens och ungdomarnas situation i Sverige?

– Om jag ska välja en fråga som överskuggar de många problem som gruppen brottas med får det bli lagen om tillfälliga uppehållstillstånd. Det finns mängder av vittnesmål, inte minst från frivilligorganisationer som Röda Korset, om att ungdomarnas psykiska hälsa tar stor skada av att de tvingas leva i ovisshet om huruvida de får stanna i landet. Dessutom kommer rapporter om rättsosäker hantering av Migrationsverket, godtycke i bedömning av asylskäl och inte minst de omdiskuterade åldersuppskrivningarna. Merparten av ungdomarna kom ju under hösten 2015 och många har fortfarande inte fått ett slutgiltigt besked om vad som gäller. Det är snart fyra år sedan och under tiden har flertalet gått i skolan, lärt sig svenska och rotat sig här. Den tillfälliga gymnasielagen gav ett förnyat hopp för många i gruppen, samtidigt som många nu får sitt slutgiltiga avslag och beslut om utvisning. Sammantaget är bilden att många pendlar mellan hopp och förtvivlan och lever i en mycket utsatt situation. Inte minst gör detta ungdomarna sårbara för missbruk, kriminalitet och exploatering på den svarta arbetsmarknaden.

Vad är det ni konkret vill göra inom ramen för nätverket?
– Vi har fått stöd för att samla olika aktörer med kunskap om ensamkommandes situation. Det är forskare från fyra lärosäten i Sverige, från Danmark, England och USA som har olika disciplinär tillhörighet. Men det är också aktörer från civilsamhället och inte minst flera ungdomar som själva är ensamkommande och har erfarenheter som vi menar kommer bli väldigt viktiga för nätverket. Konkret ska vi organisera ett antal nätverksmöten för gränslöst kunskapsutbyte. En viktig fråga blir också att utveckla kommande forskningsansökningar.

Ni skriver i er ansökan att gråzonen mellan medborgarskap, arbetstillstånd och rätten till utbildning som många ensamkommande ungdomar erfar idag i stor utsträckning fortfarande är outforskad. Kan du utveckla det?
– Ja, trots att det nu finns lite forskning inom olika fält så som ensamkommandes situation i skolan, på arbetsmarknaden och gällande juridik, så saknas gedigen kunskap om det vi kallar gråzoner, bland annat övergången mellan skola, medborgarskap och arbetsmarknad, där det också råder juridisk oklarhet. Inte minst blir detta tydligt då kommuner hanterar gruppen ensamkommande väldigt olika.
– Förutom min roll som forskare har jag också arbetat som volontär tillsammans med ungdomsgruppen under några år. I det arbetet har jag sett flera exempel på hur ensamkommande drabbas av hur godtyckligt olika kommuner behandlar ensamkommande ungdomar. Dessa är också frågor som nätverket ska kartlägga och undersöka.

Mer information om Fortes satsning på arbetslivsforskning för att förbättra framtidens arbetsliv

För mer information kontakta Martin Harling, telefon: 031-786 6636. epost: martin.harling@ped.gu.se
 

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: Johanna Gunnarsson|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?