Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Konferens om etisk kompetens som innehåll i skolundervisningen

Nyhet: 2017-12-11

Hallå där Christina Osbeck, docent vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession och ansvarig när konferensen ”What may be learnt in ethics? Present and future conceptions of ethical competence” genomförs på Pedagogen 11-13 december.

Vilka frågor kommer konferensen att behandla?
– Konferensen är en del av vårt forskningsprojekt ”Vad kan man lära i etik? Skilda konceptioner av etisk kompetens för undervisning i en obligatorisk skola” (EthiCo) och syftar till att bidra till ökad kommunikation mellan forskare som är verksamma inom skilda discipliner men som alla arbetar med forskningsfrågor om etikundervisning. Under konferensen undersöker vi, i linje med konferensen rubrik, vad som kan komma att läras i etikundervisning samt vilka aktuella och framtida konceptioner av etisk kompetens som kan identifieras.

Utifrån det nämnda VR-finansierade projekt som du leder, vad är egentligen det problematiska med den svenska skolans etikundervisning?
– Ett problem är att undervisningsuppdraget är så pass oklart då det gäller etik. Det finns en motsättning mellan det generella värdespecificerade uppdraget som uttrycks i läroplanens inledande avsnitt och inriktningen på de kunskapskriterier som uttrycks i kursplanen. I kunskapskriterierna framhålls en analytiskt argumentativ kompetens medan den normativa dimension, som uttrycks i de inledande delarna, här saknas. Den konception av etisk kompetens som skrivs fram i den svenska kursplanen är också begränsad. Den infattar exempelvis inte handlingskompetens eller en identifierande kompetens, som att kunna urskilja etiskt relevanta frågor i vardagen. Inte heller uppmärksammas i kursplanen att det behövs kunskap om det fenomen och de sammanhang som den etiska analysen avser, för välutvecklade etiska resonemang.

– Eftersom etik i svensk skola sorterar under religionskunskapsämnet är det ofta en existentiell etik som eleverna möter, vilket med andra ord kräver en kvalificerad förståelse om livet – en existentiell förståelse eller livsförståelse. Den svenska läroplanen framstår som begränsad i relation till de konceptioner av etisk kompetens som i projektet identifieras utifrån analyser av andra länders läroplaner, lärares intentioner och elevers beskrivna behov av etisk kompetens.

Din forskargrupp problematiserar också det faktum att nationella prov i etik nu genomförs som en del av religionskunskapsämnet, i årskurs 9 och i årskurs 6 (numera frivilligt). Vad är problemet med att proven genomförs?
– Vi menar att den oklara situation som ämnet har i läroplanen, där det inte är tydligt vad som avses med etisk kompetens, är än mer problematisk när vi har nationella prov på detta område. Elevers etiska kompetens värderas som godkänd eller inte godkänd på grunder som kan betraktas som tveksamma. Vidare kan så kallade ”teaching-to-the test-effekter”, utifrån den begränsade konception som etisk kompetens ges i bedömningsanvisningarna, bidra till att elevernas etiska kompetens riskerar begränsas snarare än vidgas. Vi menar att vi behöver en diskussion kring vad som kan förstås som angelägen etisk kompetens i en obligatorisk skola i Sverige av idag, vilket vårt projekt vill bidra till att skapa.

Läs mer om konferensen

För mer information, kontakta Christina Osbeck, e-post: christina.osbeck@gu.se, tel: 031-786 2273

I EthiCo arbetar också Olof Franck och Annika Lilja vid IDPP samt Karin Sporre vid Umeå universitet och Johan Tykesson vid Chalmers tekniska högskola.

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: Johanna Gunnarsson|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?