Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vad kan man lära i etik?

Skilda konceptioner av etisk kompetens för undervisning i en obligatorisk skola (EthiCo)

Att skolan ska undervisa i etik är inte självklart. Läroplanens förståelse av etisk kompetens framstår dessutom som oklar. Trots detta genomförs nationella prov i etik. Forskningsprojektets syfte är att kritiskt diskutera skilda förståelser av etisk kompetens som möjligt innehåll i en obligatorisk skola.

Etikundervisning, i dess olika former, har kritiserats från skilda håll. Värdegrundsfostran har beskrivits som olja i samhällsmaskineriet, något som ska skapa harmoni genom att fostra lojala medborgare som fogar sig efter och tror på något som ”gemensamma värden”. Samtidigt har forskning påvisat att viss undervisning inom fältet kan bidra till ökad, snarare än minskad, mobbning.

Frågan om vad etikundervisning är och vad det ska syfta till kan sägas ha fått förnyad aktualitet genom att nationella prov numera genomförs i etik som en del av religionskunskapsämnet i årskurs 9 och 6 (frivilligt). Det betyder att cirka 25 000-50 000 elever årligen får sina kunskaper i etik beskrivna som godkända eller icke-godkända. Frågan om vilka etikkunskaper som fokuseras blir därmed än mer angelägen. Vi menar att provens och läroplanens förståelse av vad som utgör etisk kompetens behöver undersökas och ställas i relation till andra möjliga förståelser av etisk kompetens, förekommande i såväl etisk teori som i empiriska sammanhang. Lärare, elever, andra länders läroplaner och nationsövergripande policydokument kan ha andra föreställningar om vad som utgör etisk kompetens som kan vara väsentliga att ställa i relation till nationella provens. På så sätt skapas förutsättningar för en kritisk diskussion av dessa förståelser (konceptioner) liksom av vad som utgör väsentliga kunskaper i etik i en obligatorisk skola av idag.

Syftet med studien är att identifiera och klargöra skilda konceptioner av etisk kompetens samt kritiskt analysera dem i relation till varandra och i relation till etisk teori så som varande potentiellt innehåll i en obligatorisk skolas etikundervisning.

Utgångspunkten tas i elevyttranden i Re-ämnets nationella prov gällande etikområdet. Provets konceptioner av etisk kompetens granskas kritiskt. Också elevers yttranden om etisk kompetens under intervjuer uppmärksammas, liksom lärares intervjuutsagor samt skilda konceptioner av etisk kompetens i olika länders samt nationsövergripande organisationers styrdokument.

Undersökningsmaterialet är alltså såväl kvalitativt som kvantitativt. Elevtexter (200), intervjuer (ca 80 elever + 80 lärare), policydokument (9) samt elevresultat (3185) behandlas.

Forskningsfrågorna är:

  1. Vilka konceptioner av etisk kompetens kan identifieras i elevers yttranden
    a) i nationella prov och
    b) när det gäller deras upplevda behov, så som de kommer till uttryck under intervjuer?
  2. Vilka konceptioner av etisk kompetens kan identifieras i lärares utsagor om sitt uppdrag och sina mål med undervisningen?
  3. Vilka konceptioner av etisk kompetens kan identifieras i nationsövergripande policydokument och i ett urval av nationella läroplaner?
  4. Vad kan sägas om de identifierade skilda konceptionerna av etisk kompetens i ljuset av varandra och av etisk teori såsom potentiellt innehåll i en samtida obligatorisk skola?
    a. Vilka konceptioner av etisk kompetens är närvarande, marginaliserade respektive frånvarande och i vilka sammanhang?
    b. Hur kan de identifierade konceptionerna av etisk kompetens förstås såsom möjligt innehåll i en obligatorisk skola? Vilka styrkor och svagheter kan identifieras?
     

Det teoretiska ramverk som materialet analyseras med hjälp av utvecklas utifrån såväl kvalitativa innehållsanalyser av det empiriska materialet som utifrån aktuella etiska teoretiker som representerar skilda etiska traditioner (Nussbaum, Singer, Benhabib & Løgstrup).

Etikdidaktik är ännu till stora delar ett obeforskat fält, mellan värdepedagogik och religionsdidaktik, varför det är angeläget med studier som uppmärksammar den ämnesdidaktiska grundfrågan om skilda konceptioner av ett kunskapsområde och om områdets bidrag till unga människor, dvs. skilda förståelser av etisk kompetens.

Forskningsmiljö

Värdhögskola: Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, De samhällsorienterande ämnenas didaktik

Medlemmar i projektet

Christina Osbeck, projektledare, docent, Göteborgs universitet
Olof Franck, docent, Göteborgs universitet
Annika Lilja, universitetslektor, Göteborgs universitet
Karin Sporre, professor, Umeå universitet
Johan Tykesson, universitetslektor, Chalmers tekniska högskola

Finansiär

Vetenskapsrådet

Projektperiod och totalbelopp

2015-2017; 7 552 000 SEK

Publikationer

Här hittar du aktuella publikationer.

Välkommen till EthiCo-conference

What may be learnt in ethics?

Läs mer om konferensen i etik 11-13 december 2017.

För mer information

Christina Osbeck, projektledare
telefon: 031-786 2273
E-post

 

Kontaktinformation

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Johanna Gunnarsson|Sidan uppdaterades: 2016-09-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?