Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bortom Plant Blindness: Att se växternas betydelse för en hållbar värld

Finansiär: Vetenskapsrådet, Dnr 2014-2013
Period: 2015-2017
Forskningsmiljö:
Projektmedlemmar:


Om projektet

Vi blir alltmer urbaniserade. Att bo i stadsmiljöer minskar vår nära kontakt med naturen vilket gör att anlagda naturmiljöer, såsom djurparker, botaniska trädgårdar och naturhistoriska museer får en ökad betydelse för vår naturkontakt. Tidigare forskning har visat att s.k."plant blindness", dvs. oförmåga att uppmärksamma växterna i omgivningen, är en utbredd företeelse. Det ligger alltså i människans natur att ignorera växtvärlden och att uppfatta den som en grön ridå som bildar bakgrund till händelser i djurvärlden. Växterna är basen för livet på jorden. I en tid när arter utrotas i ökande utsträckning har världen inte längre råd att låta våra medborgare att inte "se" växterna i vår omgivning.

Så hur lär vi människor att "se" växter? Botaniska trädgårdar har inte studerats särskilt mycket i jämförelse med andra lärandemiljöer, trots att deras nyckelroll betonas i "the global plant conservation strategy 2011-2020". Med tanke på nuvarande fysiska förändringar av ekosystemen (Millennium Assessment 2005) är evidensbaserad förståelse av hur människan uppfattar växter, avgörande för val av strategier för artbevarande av växter och naturliga miljöer, både nu och i framtiden. Botaniska trädgårdar, med sina omfattande växtsamlingar, ger möjligheter till estetiska upplevelser av växtvärlden. Science centers erbjuder ofta upplevelser av teknik men också ibland möten med en fascinerande djurvärld.

Vår hypotes är att multimodala och sensoriska upplevelser i konstruerade naturmiljöer som botaniska trädgårdar och science centers, har möjlighet att åstadkomma ett perspektivskifte så att växterna kommer i förgrunden, istället för att som nu, oftast hamna i bakgrunden som en förskönande fond eller som en trivselhöjande faktor. Vår studie kommer att undersöka hur möten med växter dels i en botanisk trädgård, där växter är i fokus, dels i en uppbyggd regnskog inomhus, där djuren oftast är i fokus, kan öka kunskaperna om växter och växternas betydelse för livet på jorden.

Studien genomförs i tre steg

Först studeras hur växter uppfattas av besökare, främst lärarstudenter, i de två olika konstruerade naturmiljöerna. Därefter kommer besökarna att i de båda miljöerna få möta växter som på tre olika sätt uppmärksammas i utställningarna;

  1. Genom att tydliggöra egenskaper hos växterna som ger sinnesupplevelser som lukt, smak, känsel,
  2. Genom berättelser om växternas liv såsom t.ex. förökning, livslängd, försvar, altruism, symbios och konkurrens mellan arter,
  3. Genom att presentera växterna med en konstnärlig utgångspunkt. Data utgörs av videodokumentation, intervjuer, observationer, enkäter och minneskartor, liksom i förekommande fall av de arbeten som skapas av deltagarna.

I det första steget vill vi studera hur växter uppfattas i den botaniska trädgården, respektive i den uppbyggda regnskogen utan att något förändrats, dvs. här undersöks hur det brukar vara och i vilken utsträckning besökarna "ser" och är bekanta med växter.

I steg 2 kommer de upplevelser lärarstudenterna får av växter under sina besök att undersökas efter det att de båda miljöerna kompletterats med de verktyg som beskrivits ovan och vi kommer då att bygga på det som framkommer i steg 1. Betydelsen av de olika verktygen studeras i tur och ordning och relateras till begreppet "plant blindness".

I steg 3 vill vi undersöka om det går att identifiera s.k. kritiska händelser som kan ge information om vad som kan ha betydelse för att öka deltagarnas förmåga att "se" växter.

Projektet kommer att bidra till en ökad förståelse av vilka verktyg som den blivande läraren i naturvetenskap kan behöva för att minska sina elevers "plant blindness " och vilken betydelse såväl levande växter som olika sätt att presentera och beskriva växter på kan ha när det gäller att skapa kunskap om växternas fundamentala betydelse för livet på jorden. Den interdisciplinära sammansättningen av forskargruppen innebär en rik mängd av utgångspunkter och kompetens som leder till ett mångfacetterat sätt att angripa, utforska och dra slutsatser av de studier som genomförs inom projektets ram.

Projektgrupp

Projektgruppens tvärvetenskapliga kompetens och erfarenhet representerar det nödvändiga teoretiska och empiriska fokus som krävs för det som undersöks, nämligen ämnesdidaktik, botanisk vetenskap och bildkonst.

Forskargruppen består av fem personer varav två medlemmar arbetar med ämnesdidaktik på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) vid Göteborgs universitet. Gruppens medlemmarna är:

Dawn Sanders, docent, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Eva Nyberg, universitetslektor, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, projektledare

Bryndis Snæbjörnsdóttir, just nu bland annat gästprofessor vid Konsthögskolan i Malmö vid Lunds universitet

Bente Eriksen, Botaniska trädgården , Lunds universitet

Margaretha Häggström, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogiskt arbete på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Partnerorganisationer

Universeum: Jan Westin, vetenskaplig ledare och zoolog ger oss tillgång till de utrymmen som vi behöver för att genomföra vår forskning i det andra steget i projektet.

Göteborgs Botaniska trädgård: Mari Källersjö, prefekt hjälper oss att få tillgång till de miljöer som behövs för att bedriva forskningen i det första steget av projektet.

 

växt i hand

Kontaktinformation

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Johanna Gunnarsson|Sidan uppdaterades: 2016-03-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?