Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan"

Nyhet: 2015-11-16

Det finns en svårförklarlig och överdriven optimism i synen på vad digitala redskap ska kunna åstadkomma i termer av lärande ute på Sverige skolor. Det menar Catarina Player-Koro, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, som i sin forskning granskar förväntningarna på digitala redskap i förhållande till vad som faktiskt sker i skolorna.

I en föreläsning under konferensen Forskning pågår gav Catarina Player-Koro en historisk tillbakablick av hur diskussionen kring införandet av datorer och senare olika digitala redskap sett ut i Sverige.
Det är en resa som har cirka 45 år på nacken och som bland annat landar i dagens kommunala satsningar på ett digitalt redskap till varje elev, de så kallade 1:1-satsningarna.
– Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Det handlar om traditionell undervisning i traditionella skolsalar där man kommunicerar och informationssöker med sina datorer. Det är inget misslyckande. Vill vi förändra skolan får vi göra det på andra sätt än att köpa teknik, sade Catarina Player-Koro.
– Det finns anledning att granska vem som styr retoriken och i vilket syfte, och vikten av att pedagoger och skolledare nu tar tillbaka initiativet i frågan om digitaliseringens syfte och mål.

Sällan positiva förändringar

Hon har i en forskningsöversikt undersökt cirka 600 vetenskapliga artiklar som berört relationen mellan IT och lärande.
– 95 procent av artiklarna tar sin utgångspunkt i hur tekniken påverkar lärandet, grundad i en optimistisk hållning där hållningen är att möjligheter finns inbyggda i tekniken. Endast fem procent av artiklarna intar en kritisk hållning till tekniken och tar utgångspunkt i själva lärandet.
I de studier som gjorts över vad den digitala tekniken faktiskt inneburit syns i större studier sällan några större positiva förändringar för skolans del.
– Men märkligt nog släpper ändå inte den positiva retoriken. Argument som ”att det kommer när tekniken används mer” eller ”skolorna använder ej tekniken som det är tänkt” förekommer flitigt. Teknikdeterminismen, att teknik löser problem och gör saker i sig, är stark och djupt rotad men den måste ifrågasättas. Om inte kan vi inte ta reda på vad som faktiskt är möjligt att göra i en digitaliserad skolmiljö, sade Catarina Player-Koro.

Nationella IT-strategier

I september 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppgift att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet.
– Där anges att förslagen bland annat ska innehålla förändringar för både läroplaner och kursplaner för att tydliggöra programmering som inslag i undervisningen. En intressant iakttagelse i relation till detta är att starka krafter från bland annat näringslivet har fört fram argument för behovet av programmering i skolan med samma retorik som användes på 1980 talet då Datalära blev en del av den svenska skolan, sade Catarina Player-Koro.
Hon menade att argument som att programmering främjar delaktighet i samhället och demokrati samt att kunskaper i programmering främjar strukturerat tänkande återigen handlar om en tilltro till den digitala tekniken som är lika starkt som för 40 år sedan.
– Problemet är bara att detta aldrig uppnåddes under den tid då programmering fanns i skolan. Man borde i högre utsträckning ta lärdom av tidigare erfarenheter och resultat från tidigare IT-satsningarna riktade mot skolan.

Enorma vinster för IT-företagen

Bland andra Myndigheten för Skolutveckling (2007) och Teknikdelegationen (2010) har undersökt resultaten av de tidigare IT-satsningarna i skolan, med fokus på frågor som effekter av IT på elevers utveckling och inlärning, ökad motivation och självständighet, positiva effekter på kunskapsinhämtning som läs-, skriv och matematikinlärning samt utveckling av arbetet i grupp.
– Det har i allmänhet funnits mycket stora förväntningar på satsningarna, där uttryck som ”att vi står inför en revolution” är återkommande. Det de nämnda undersökningarna visar är att förutsättningen för att något av det förväntade ska realiseras är att teknikanvändningen behöver vara kopplad till en pedagogisk idé, att lärarens har en god pedagogisk förmåga samt att eleverna upplever att arbetsuppgifterna fyller ett syfte och att IT integreras i arbetsprocessen, sade Catarina Player-Koro.
Hon anser att de enorma vinsterna för IT-företagen borde diskuteras.
– Företagen förankrar sig i ett verkligt skolproblem som de är duktiga att presentera en alltför enkel lösning på. Men skolorna upplever att ”de måste hänga med på tåget” och de beslutande politikerna är inte professionella nog att se igenom detta. Detta är ett allvarligt problem.

För mer information, kontakta Catarina Player-Koro: catarina.player-koro@gu.se, tel: 031-786 2147

 

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Nyheter IDPP

  • Mission: Rädda världen!

    [2017-11-16] - Det är människor med högst utbildning som står för mest miljöförstöring, påpekar Arjen Wals, gästprofessor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession i ett reportage i senaste GU Journalen.

  • Undersöker hur lärare använder sociala medier

    [2017-11-15] Hallå Annika Lantz-Andersson och Mona Lundin, båda vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som för Skolverkets räkning gjort en populärvetenskaplig forskningsbevakning om sociala medier som en arena för lärares fortbildning.

  • Hög kvalitet på grundlärarutbildningen i Göteborg

    [2017-11-13] Göteborgs universitet får betyget hög kvalitet för Grundlärarprogrammets inriktning årskurs 4-6 i Universitetskanslerämbetets, UKÄs, pilotutvärdering av åtta lärarutbildningar i Sverige. Därmed är den aktuella inriktningen färdigutvärderad och utvärderas inte igen i den ordinarie utbildningsutvärderingen i mars 2018.

  • 34 miljoner från Vetenskapsrådet till utbildningsvetenskap

    [2017-11-01] Två forskarskolor och två forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har tilldelats drygt 34 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utlysning inom utbildningsvetenskap.

  • Nordisk konferens på temat grammatik, kritik och didaktik

    [2017-10-12] Hallå där Anna Maria Hipkiss, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession och en av de ansvariga när Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik genomförs på Pedagogen 12-13 oktober.

  • En timme på Pedagogen startar

    [2017-09-27] Faderskap i omvandling, betydelsen av PISA-undersökningarna, de ensamkommande barnens skolgång i Sverige samt en vuxenutbildning i förändring. Det är i korthet vad En timme på Pedagogen bjuder på under höstens lunchföreläsningar som är ett samarrangemang mellan Göteborgs universitet och Folkuniversitetet.

  • Skillnader i genomslag för tidiga betyg och tidiga nationella prov

    [2017-09-18] Svenska lärares arbete har under de senaste decennierna alltmer kommit att präglas av bedömningar och tester av elever. Betyg i lägre årskurser och fler nationella prov har införts. Men en studie vid Göteborgs universitet visar hur delar av undervisningens och skolans syften och mål därmed riskerar att gå förlorade.

  • Ny bok ger stöd för multimodal undervisning utanför bildämnet

    [2017-08-30] Hallå där Margaretha Häggström, adjunkt och doktorand vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession och en av redaktörerna för den nyutkomna boken "Visuell kunskap för multimodalt lärande" som fokuserar hur uttrycksformer som bild, text, ljud och musik i kombination kan fungera som verktyg i många av skolans ämnen.

  • Ali Yildirim ny professor i pedagogiskt arbete

    [2017-08-16] Ali Yildirim är ny professor i pedagogiskt arbete vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Han kommer närmast från Middle East Technical University i Ankara där han arbetat som lärare och forskare de senaste 24 åren och som professor sedan 2003.

  • Nationell konferens med fokus på skolvardagen

    [2017-08-11] Göteborgs universitet står 14-15 augusti som värd när den tredje nationella konferensen i pedagogiskt arbete hålls vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Fler nyheter

Sidansvarig: Johanna Gunnarsson|Sidan uppdaterades: 2017-01-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?